Redan 2013 publicerade Elon Musk ett papper om hur han tänkt sig ett elektromagnetiskt drivet tåg, Hyperloop.
Jag älskar att sitta med en dagstidning som prasslar till morgonkaffet. Men förleden morgon höll jag på att få kaffet ner i fel halsrör. Skånska Dagbladet har länge skrivit om hur den planerade höghastighetsbanan för tåg kommer att förstöra vår närodlade skörd på Sveriges bästa matjord. Inga av de omkringboende vill ha denna bana. Men då den dessutom kommer att gå rakt igenom och förstöra mina älskade vulkaner där jag brukar vandra, fick jag nog.
Den sortens snabbtåg som planeras, är redan gammaldags. Om det ska byggas ny järnväg för ett tåg som behöver två spår, kan de lika gärna rusta upp den gamla banan. Om få år är det helt ny teknik som gäller.
I min sciencefictionroman Biotron beskriver jag de miljövänliga markabernas transportteknik på Zeta Reticuli, den så kallade maglev. Massacceleratorn i min sciencefictionroman Hammerslag bygger på samma teknik. Båda fordon går i vakuum i förslutna rör.
Den kinesiska maglev går på ett spår ovan jord mellan Shanghai och flygplatsen. Jag stod där och skulle fotografera den, men det gick så snabbt att slutaren inte hann reagera.
Numera finns två bolag som arbetar seriöst med magnettåg, Hyperloop TT och Virgin Hyperloop. Båda räknar med att tåget, kapseln eller vad vi ska kalla det ska gå i vakuumrör, precis som de jag beskriver i mina sciencefictionböcker. Det gör att de kan uppnå en hastighet på 1000 km/t. Båda bolag har byggt testbanor och räknar med att utvecklingen fram till färdigställda banor för allmänheten ska ta 15 år. En liten kapsel med två människor ombord testades i november 2020 i ett rör på 500 meter. Det var ett mjukt och behagligt framdriftsmedel. På testfilmen har tågvagnen fönster, något markaberna i min roman har övergivet.
Det finns två sorters maglev. Passiv maglev styrs av permanenta magneter som driver fram den. Aktiv maglev har både permanenta magneter och dessutom elektromagnetisk framdrift. Det är den aktiva som kan uppnå de högsta hastigheterna och bli snabbare än flygplan.
Om vakuumrören ska byggas under jord eller stående på pelare ovan jord, vill endast framtiden visa. Även ett rör som löper ovan jord och kräver pelare, kommer i drift att vara skonsammare mot matjorden emellan. Vem vet, pelarna kanske kan byggas så höga att de dessutom kan ha vindkraftverk på toppen? Nu får jag sluta, jag fantiserar för mycket.
#tiratigerforlag.se #hyperlooptt #virginhyperloop #skanskadagbladet
